Refused, the Swedish band, has just posted the below about the current Swedish political climate, stressing how the extreme right-wing parties have become mainstream and how being a racist in Sweden has lost its stigma. That's why this is entirely in Swedish.
Refused postade det nedanstående nyss, på Facebook. Jag postar det här eftersom de har bett folk att sprida det, men framför allt därför att jag håller med, och det är vackert och sant skrivet. Först följer vad jag skrev om deras post när jag delade den på Facebook:
Det här är verkligen läsvärt och sant, tycker jag. Att lyfta blicken, både bort från att, som Refused skriver nedan, att "stigmat i att vara rasist har tvättats bort", och se vad som inte bara _kan_ hända, utan vad som _händer_, när det gäller att ta nuläget på största allvar.
Många tycker att politik är tråkigt och att vara aktiv känns som något en inte behöver göra, men att vara inaktiv, att inte ställa sig upp mot ett faktiskt, explicit och direkt hot mot alla människors lika rättigheter är en lathet som vi inte har råd med; och vad är "lösningen"? Jag tror att en stor del av "den" är att uttala dina tankar och idéer när du hör och läser främlingsfientliga ord, att stå emot och att kämpa för den framtid vi faktiskt vill ha, där alla människor är lika värda och att inse att vi nu möts av partier som SD och SvP, vars faktiska uttalanden och idéer är glasklara och väldokumenterade, även om partiföreträdarna - åtminstone vad gäller SD - försöker dölja vad de egentligen tänker. Gör något. Stå inte tyst. Vi får fan inte låta den här skiten hända.
Här kommer Refuseds originalpost:
Vi ber er att ansluta er till denna protest och hjälpa till att sprida den
Svenskens självförtroende är oproportionerligt. Det finns internationellt framgångsrika svenskar och i detta vårt mest individualistiska tidevarv blandar vi gärna ihop nation och nationalitet, men de få gånger Sverige nämnts i internationell press, tex The New York Times (topp tio största tidningar utanför asien, 39e största i världen) senaste året har det handlat om rasistattacker i Stockholms förorter och swastikor som klottrats på Synagogor i Malmö.
Visst, vi skriver bra deckare och producerar intressant popmusik, och i viss forskning är vi världsledande, men det som pågår i Sverige idag är: att välfärden demonteras, allmännyttan säljs ut, allas rätt till bra skolor och högkvalitativ sjukvård riskeras av nedskärningar och privatiseringar, barnfattigdomen ökar och klyftan mellan samhällsklasserna blir allt större. Detta är ett faktum och pågår nu, alltmer privata aktörer har tagit plats på välfärdsarenan med effektivisering, resultatstyrning och segregering som konsekvenser.
Rasism florerar i det svenska samhället; de utsatta skuldbeläggs. Migranter får sämre status i välfärdssamhället och ”kriminaliseras” och ses som ”de andra”. Realiteten är att vi lever i en välfärdsstat som idag präglas av utanförskap, marginalisering och segregering. Där myndigheter kopplar ”svenskhet” med normalt, där allt annat är annorlunda och där stigmat i att vara rasist har tvättats bort. Vi lever i jävligt osäkra tider.
Den tid vi lever i förblir inte per automatik upplyst utan vårt deltagande. 1919 skrev poeten Yeats i sin dystopiska dikt "The second coming": "The best lack all conviction, while the worst are full of passionate intensity." Vi är några stycken som inte längre tänkt leva upp till Yeats mardröm. Och även om många av oss förlorat tron på politiska utopier så lever fortfarande idén om ett gemensamt gott.
Vi tror på människans skyldigheter och möjligheter. Demokrati är ett hårt jobb. Slapphet och skepsis utgör ett minst lika stort hot som smyg-nassarna. Men vi tror även på individens rättigheter och trygghet, något som i allt högre grad undermineras och elimineras i dagens Sverige. Vi köper inte denna utveckling.
Sverige är inget föregångsland. Vi kan snällt foga oss i en medioker fålla tillsammans med UKIP i England, AfD i Tyskland, Dansk Folkeparti i Danmark, Sannfinländarna i Finland, Fremmskrittspartiet i Norge, Folkpartiet för frihet och Demokrati i Holland, Front National i Frankrike etc. Det är ingen lätt högerbris som blåser, vi snackar inte längre om rasistiska "tendenser” i politiken, det är full storm. En högernorm har etablerat sig som håller på att tillintetgöra allt vi värderar högt. Det är dags att ställa sig upp. Dags att ogiltigförklara apati och likgiltighet. Det är dags att slåss lite.
Vi har en skyldighet att reagera mot det som händer i vårt samhälle och att resa anspråk mot omvärlden. Vi kan visa solidaritet, mod och kärlek i vårt samhälle. Vi drömmer om något bättre än det Alliansen gett oss under de åtta kalla år de drivit företaget Sverige. Vi drömmer om något bättre.
Kan du bidra till en ny vision av Sveriges framtid?
Kan du bidra till ökat engagemang och medvetande, högre valdeltagande och större hänsyn till olika människors livsvillkor?
Svaret är ja.
Vi vet att ni finns där ute. Vi har hört och sett er skildra det i musik, konst, film; vi har hört er prata om det på bussen, i tunnelbanan, på caféer, vi har sett det på facebook och på gatan, i antirasistiskt klotter och nedrivna SD-valaffischer och förstått att många är bekymrade över vad som händer.
Vi ber er att ansluta er till denna protest och hjälpa till att sprida den.
Bort med SD, in med solidaritet.
Kom igen Sverige.